Rykten, Tatuerare samt Hat
Som kvinnlig tatuerare så får man jämt och ständigt stå ut med att folk till exempel inte tror att man är tatuerare, att man är dålig för att man är kvinna samt att man får en hel del massa mer hat, vad jag har märkt, och många andra också. Tatuerare sprider hat mellan varandra och ännu värre är de "potentiella" kunder som sprider all denna skit.
Lite backstory...
1. Min man tatuerar, som många vet, inte längre. Men han har ju givetvis fortfarande mycket tatueringar kvar. Och jag kan inte ens räkna alla de gånger då potentiella kunder kommer in i min studio när Emil är där, och vänder sig direkt till Emil, för de tror alltid att det är han som är tatueraren. Mängder av gånger har detta hänt. I studion, utanför studion, till och med när Emil inte har varit i studion så har folk frågat var tatueraren är!
2. Ett annat problem jag också uppmärksammat är att kvinnor får alltid jobba mycket hårdare för att komma någonstans. En kvinna måste vara dubbelt så bra jämfört med en man för att ens få hälften av uppmärksamheten för samma arbete. Till exempel: min man skäms inte för det, han vet om det, han är inte bättre än vad jag va när han slutade tatuera, men ändå får jag mer hat över mitt arbete än vad han får. Vilket inte är riktigt okej..
Dessa grejer stör mig något enormt, och har många gånger fått mig att vilja sluta. Men det är just det, som fått mig att fortsätta. Unga i konst idag har det extremt svårt att bryta igenom inom sina konstarter, speciellt vad gäller att tatuera. Helt oberoende personer/troll skriver till oss om hur mycket vi gör fel, hatar på vårt arbete och sprider rykten till förbannelse.
För mig har jag hört en mängder intressanta rykten om mig och min studio som inte stämmer. Till exempel att vi tvättar pengar åt både Bandidos och Hells Angels (???), jag kör för djupt i huden, jag håller på med droger, jag kan inte göra raka linjer, vi städar inte som vi ska, vi ger infektioner, jag kan inte göra si och så. Jag har till och med fått höra att jag är gravid! Lite då och då får jag till och med höra av folk att "dom vet så jäävla mycket skit om mig, men vägrar säga vad det är!" Löjligt är det.
Och får män stå ut med detta? Ja, men inte i samma utsträckning.
Sen finns det ju faktiskt dem som har rätt i vad de säger, i alla fall lite grann. Som till exempel dessa två tjejerna.
Denna tatueringen gjorde jag i mars 2018. Och då ska tilläggas att henne har jag tatuerat innan, samt att jag har tatuerat hennes pappa många gånger sen dess.
Den här tjejen lyckas alltid hitta alla inlägg på facebook som folk lägger ut om att de söker tatuerare i Varberg. Första chansen hon får så kastar hon ut den färdigläkta bilden för att visa att man ABSOLUT inte ska gå till mig. Problemet är att hon inte verkar förstå att jag gjorde en så pass dålig tatuering för ett år sedan, inte nu. Det kan ni själva se under "portfolio".
I vilket fall, vad jag vill få ut av detta är att den är gammal, men jag får så mycket skit för den. Folk verkar inte förstå alls att man kan utvecklas. Så om ni ser denna bilden publicerad någon annan stans så är det troligtvis hon.
Sen har vi denna lilla ugglan. Den gjordes i juni 2017. Idag nästan två år sedan. Samma historia där. Hon gör sitt bästa för att jag ska förlora kunder, genom att dela denna och säga att det är sådant här jag gör, trots att vi redan vet, det är nästan två år sedan.
Jag kan till viss del hålla med att jag inte har gjort dessa två tatueringar bra, men det som i princip vem som helst även vet, är att det gör så väldigt mycket hur kunden även tar hand om den efteråt. Jag klandrar inte dessa kunderna för att de tycker att deras tatueringar är dåliga, för det är dem, jag klandrar istället dessa kunder för felaktig marknadsföring. De gjordes för längesedan och sedan dess har jag blivit extremt mycket bättre!
Jag hoppas att ni som läst hit ner att ni förstår hur jag tänker samt så hoppas jag att ni hängde med i min text!
Jag avslutar nu med att önska er en trevlig start på er nya vecka ihop med dessa snygga rosor + text som jag gjort i veckan!
- Tato-Echo